Sommar
Vilken sommar det har varit och fortfarande är.
Jag har nog aldrig njutit så mycket som just denna sommar. Av allt. Mannen har jobbat hela sommaren förutom en vecka. Fast jag har verkligen utnyttjat dagarna ändå, och känner att jag kan gå in i hösten och känna mej nöjd. Det viktiga har inte varit att åka runt till olika ställen. Utan det har varit att få må så bra som möjligt. Jag har njutit av att ha tid med mina två små prinsar och att klara av det. Visst har jag varit mer än slut många gånger och gråten har varit nära, men jag har ändå rett ut det.
Jag känner att jag en del dagar inte tänkt så mycket på min hand och det som hänt. Visst påminner värken mej ständigt, men den har inte rört upp en massa känslor.
Det som dock berör mej djupt är när jag hör om någon som hamnat i tumörens näste, på något sätt. Även om vi alla såklart reagerar olika och alla känslor inte är lika för de som drabbas, så känner jag ändå en samhörighet och blir som sagt mycket berörd. Tidigare trodde jag att jag kunde förstå, men så fel jag haft. Känslan nu är annorlunda. Allt ifrån besked, till läkarbesök, till operation och inte minst känslorna.
Det blir såklart vissa stunder jobbigt, men även en kraft som gör att i alla fall jag tränat lite extra med min hand, eller orkat värken lite bättre för jag har livet.
För någon månad sedan fick jag ett armband av en vän.
Blev verkligen jätteglad och bär det med stor stolthet. Det är en tjej som drabbats av hjärntumör och som också har två småbarn. Hon liksom jag njuter idag av det som är bra i livet. Go Life - heja livet!
Vi har haft lite kontakt och jag kan rekommendera hennes hemsida. http://golifesweden.com/
Jag beskrev för henne att jag får kraft av att bära och se på armbandet. Det är precis den tanken hon har. Att trots mycket jobbigt så finns det alltid något mitt i det tunga som är bra!
På torsdag är det återigen dags för en tur till Sahlgrenska. Jag har haft sommarlov därifrån, vilket har varit SÅ skönt. Nu ska jag träffa läkare som ska se och testa min kapacitet och följa upp min rehabresa.
Även om jag inte är rädd för att åka dit längre, så är det ändå laddat. Det är de stunderna min tumörresa rullar upp igen. Det är ju en bearbetning, vilket förstås är bra. Och varje gång, som det går bra, tror jag att jag lägger ytterligare en bit bakom mej.
Men det är på torsdag, först tänker jag njuta av onsdag och en dag med mina godingar.
Linda <3